Jag och Joline har bråkat, jo visst. Denna lilla sockerbit har ett humör (trots) utan desslike ibland. Och jag har ibland ett lite för litet förråd med tålamod. Så ikväll blev det som jag egentligen inte ville.. hon somnade, trots att vi inte pratat igenom det.
Det började med att hon skulle göra sig iordning för kvällen, fast framför teven och igentejpade öron.
-Joline, du kan väl börja att ta av dig kläderna nu så kommer jag med ditt nattlinne snart.
(Ingen reaktion efter 10min)
-Joline, det är okej att du tittar på teven så länge du kan göra dig iordning undertiden. Var snäll och byt om nu.
(Ingen reaktion efter 10min)
-Det är sista gången jag säger till dig nu, ta av dig klänningen och ta på dig nattlinnet!
(Ingen reaktion efter 10min)
Så jag bar in henne till sitt rum och hon somnade med klänning, leggings och utan blöja. Toppen! Visst var det lite protester, men jag la henne i sängen och sedan gjorde hon inga försök alls på att gå upp, utan somnade omgående.
Hur gör ni med era trotsbarn som inte lyssnar? Hur många chanser får dom?
Nu skall jag pussa på sötnöten och dämpa mitt dåliga samvete med lite bullar.
5 kommentarer:
Jag gör väl ungefär likadant. Fast jag höjer väl rösten en liten bit för varje gång man säger till... Mitt tålamod är inte heller vad det borde vara och Milo är en riktig drömmare, han hittar andra saker att greja med heeela tiden när man ska något... Å då blir jag tokig! Ja, man blir som ett barn själv vissa dagar;)
Ramlade in på din fina blogg, genom en kompis blogg, ser att våra minsta är födda på samma dag, tänk vad tiden går, snart är det 1 år!
Fortsätter gärna att följa din trevliga blogg!
Ha det gott!
/Sandra
Varför känns det som man ibland går på repeat? Varför tycker barnen att mamma och pappa bara tjatar?
Hmmm, ja undra varför. Jag har ju två 3:års trotsiga i familjen och den ene lyssnar väldigt dåligt. Då brukar jag säga att vi måste tvätta öronen för att denne inte hör.
-Neeej, skriks det då. Hmm, jamen det hörde h*n. Selektiv hörsel helt klart och testa gränser till det yttersta.
Mitt tålamod i ogravidt tillstånd är såååå mycket större. Så det har blivit en del skrik på sistone. Men till nyår sa vi att vi måste lugna ner oss allihopa i familjen. Mindre skrik, lyssna mer. Det funkar ibland! Men jag väljer också mina strider med omsorg nu. Kan jag undvika tjafs och skäll så gör jag det. Då kan det hända att jag hjälper dem att klä av/på sig så man får något gjort och så att både dagens början och dagens slut blir än mycket trevligare.
Kram Vikkan
ungefär som du, ett par tillsägelser med höjd röst och ändrat tonläge för att markera att vi menar allvar. men efter ett par gånger så måste man ju mena allvar med det man "hotat" med. då kan det bli bums i säng utan saga.
mitt tålamod för tillfället är uruselt...får hålla igen många gånger. haha.
typ samma tjatar och tjatar några gånger fast sitter g framför tv och inte vill lyssna stänger av av den direkt de brukar sluta i hysteriska utbrott men han sätter fart då i alla fall. Förresten kolla in min nya blogg har en liten tävling där :-)
Kramizzar
Skicka en kommentar